var helt klart Svenska Akademien på Pustervik.
Hela stället gungade när de levererade svängig funkig reggae-jazz-hiphop. Det kan helt enkelt inte gå fel på klingande skånska.

Svenska Akademien - kärlek.

I senaste Ordfront skriver Ira Mallik (som för övrigt ofta skriver intressanta grejer) en artikel om klimatet i USA inför presidentvalet i november. Intressant läsning!
Så har du senaste Ordfront, läs den. Annars finns den här.

Andra dagen på den 29:e Hammarkullekarnevalen. Vädret var inte alls på karnevalhumör, men färgsprakande karnevaldräkter och svängiga sambarytmer höjde temperaturen. Även i ett försommarkyligt Göteborg.
Det kommer upp foton från karnevalståget så fort de är framkallade.

Vad som störde mig lite var mannen som stod bredvid mig och tittade på tåget. Så fort en grupp med unga lättklädda tjejer dansade förbi i tåget plockade han fram kameran och fotade. Sedan fortsatte han att stirra gubbsjukt på dem, allt från 13-åringar till 20-åringar.
Trist att olika kulturer inte ska kunna visa upp sina festdräkter utan att gubbsjuka män tar chansen.

Hittade den här på Boing Boing. Man tror sig veta vad som händer på filmduken, men det pågår mer än man tror. Det gäller att titta lite extra noga bara.
Vissa är halvbra, men några är riktigt kul.

Jaja, jag vet att man inte ska läsa skiten. Men ibland måste man, bara för att få spy lite galla. Och det är inte svårt… särskilt inte när de skriver om sådant här.
Nu går det tydligen mäta på milimetern hur snygg man är. En artikel som gjord för alla tjejer (och killar med för den delen) med komplex för sitt utseende. Heja Aftonbladet.

18 000 ansökningar till 950 sommarjobb. Det är tidningen Journalistens slutsats när de undersökt hur arbetsmarknaden ser ut för journalister inför sommaren.
18 000/950. Det är nästan 20 ansökningar per plats där många medieföretag inte ens annonserat externt. Och detta handlar om s o m m a r j o b b.

Något är snett i journalistbranschen. Tidningar och branschfolk pratar och debatterar vitt och brett om hur svår arbetsmarknaden är och hur omöjlig situationen har blivit. Samtidigt som högskolor och folkhögskolor utexaminerar nästan 900 journalister varje år.
Något är snett i journalistbranschen. Enligt min mening utbildas det för många journalister (cirka 900 per år enligt Journalisten). För är det meningen att välutbildade mediearbetare med flera års erfarenhet inte ens ska kunna få ett sommarvikariat?

Men vad är lösningen och vem har ansvaret?
Politikerna? Vad ska de i så fall göra? Lägga ner vissa utbildningar? Sätta ett tak på hur många utbildningsplatser som får finnas? Eller är det Högskoleverket och högskolorna som ska se till så att rätt nivå hålls?
Och var går gränsen mellan demokrati, där alla har rätt att skapa sin egen framtid, och kontroll av en framtida arbetsmarknad?

Det finns de som säger att trycket kommer att lätta om några år när 40-talisterna börjar gå i pension. Kanske. Men är det tillräckligt?

Den har blivit både hyllad och hånad. Några kallar den sliskig, andra går på sing-along-versioner på bio för att kunna sjunga med högt. Hatad eller älskad, det är musikalernas musikal och nu har den landat på Göteborgsoperan.

- Äntligen får jag göra den - mitt livs största musikalupplevelse, säger Staffan Aspegren, regissör i höstens stora musikalsatsning Sound of Music som går just nu på Göteborgsoperan.

Musikalen kommer att spelas i 62 föreställningar till och med den 10 maj 2004 och intresset är stort. Över 40 000 biljetter är redan sålda vilket är så gott som alla höstens föreställningar.

En hel värld har fängslats av berättelsen om den blivande nunnan Maria som lämnar klosterlivet för att bli guvernant åt sju moderslösa barn i Salzburg, förälskar sig i fadern och flyr med hela familjen när nazisterna tar över makten i Österrike.

Marias sång och livsglädje spelar en central roll i musikalen. Med ingredienser som kärlek, humor, allvar och inte minst musik är det kanske inte så konstigt att Sound of Music är en av världens mest sedda musikaler.

- Det finns hjärta i berättelsen, säger Johan Rabaeus som spelar rollen som Georg von Trapp.

Johan Rabaeus har stor erfarenhet av att stå både på teaterscenen och framför filmkameran och är bland annat bioaktuell som styvfadern i Ondskan. Sound of Music är hans första musikal, något som har blivit en positiv erfarenhet.
- Det är lättsamt på ett kul sätt att arbeta med Sound of Music, allt går i dur. Musiken gör det roligt, den går rakt in i hjärtat, säger han.

Historien om Maria och familjen von Trapp bygger på självbiografin “” av Maria Augusta Trapp. Den har gjorts i ett otal uppsättningar, bland annat på Göta lejon 1995-1997 med Carola i rollen som Maria och Tommy Körberg i rollen som Georg von Trapp. Men för många är Sound of Music synonymt med filmen från 1965 med Christoffer Plummer och Julie Andrews i huvudrollerna.

I Göteborgsoperans uppsättning har man utgått från originalmanuset, men heller inte glömt bort filmen.
- Man kan inte låtsas som om filmen inte har funnits, säger Staffan Aspegren. Man måste respektera den och ta publiken på allvar.

Kläderna är designade av Camilla Thulin som har skapat nästan 400 tidstypiska kostymer till musikalen. Roine Söderlundh står för koreografin och är en av Sveriges mest anlitade koreografer.

- Linda Söderblom och Johan Rabaeus gör ett strålande jobb och jag älskar scenografin. Den är snygg, storartad, säger Roine om uppsättningen och förklarar vad det är som gör musikalen så speciell.
- Sound of Music har ett tema som är ständigt aktuellt och många har växt upp med den.

Publicerad i QX november 2003

Jag kommer från och med idag att stänga av kommentarerna på siten. Det är inte för att jag är rädd för kritik eller för att jag inte bryr mig om dem.
Men jag har blivit varnad för företag som använder sig av kommentarspam för att göra reklam för sina fantastiska saker (vem kan väl leva utan Viagra??). Och jag är inte beredd på att sitta och rensa bort dålig reklam på min egen site.
Så tills jag har hittat en bra lösning på spammandet, vilket förhoppningsvis blir inom kort, kommer jag alltså att stänga av kommentarerna.

Men skulle det trycka på ordentligt så finns jag ju på eva@protocol7.com

Nu är den redan elakt bra lineupen för Hultsfredsfestivalen klar. Det sista släppet innebar bland annat artister som Freestylers, GusGus, Erlend Öye och Svenska Akademin. Woho!
Svenska Akademin var ett av mina stora hopp inför förra årets festival, men den som väntar på något gott… Hiphop är helt enkelt klockrent på skånska.

Ett vitt prydligt brev från American Express. Två stycken för att vara exakt. Ett till mig och ett till min sambo.
“Välkommen till American Express Gold Card” står det i brevet.
“Kortet som erbjuder en service utöver det vanliga och som dessutom förgyller dina köp med unika förmåner genom vårt bonusprogram…”
De har till och med varit snälla och fyllt i mina adressuppgifter på förhand på ansökningspappret. Kort sagt - Konsumera för fan!

Men de finns inte längre bara i brevlådan. Alltsom oftast står det på väl valda ställen på stan, gärna där många människor samlas. Fina små podier med vackra ungdomar som ska visa dig vägen till ett lyckligare liv. Utan ekonomiska bekymmer.

Mmm, eller hur. Ju mer vanlige svensson konsumerar över sin egentliga ekonomiska kapacitet, desto mer pengar tjänar American Express och dess likar. Och desto fler vanliga svenssons hamnar i svårhanterliga, och snart ohanterliga, skuldsituationer. För snart dimper det ner fler brev från American Express i form av räkningar. Och fler. Och fler.

Inget nytt under himlen förvisso. Men jag blir påmind om hur galet det är var gång det vita prydliga brevet dimper ner i brevlådan.