Trinidad – Fruset i tiden

Skrevs den | mars 4, 2005 | Ingen har sagt något :-(

Sma valbevarade kolonialhus trangs kring kanterna av tranga kullerstensgator dar hastar drar vagnar med krukor, brate och livsmedel. Ljudet av hovklapper blandas da och da upp av ljudet av fran dieselmotorer och man paminns av att det faktiskt ar 2000-tal, inte 1800-tal.

Det ar uppenbart att varfor Trinidad, en liten stad med cirka 60000 invanare i sodra Kuba finns med pa UNESCOs varldsarvslista. Trinidad grundades 1514 av Diego Velazquez for att fungera som en bas for resor ut i denna del av den nyupptacka varlden. Idag ar det en unik kvarleva fran den tidiga delen av den spanska kolonisationen.

Det ar tydligt att kubanerna inte ar ett jaktat folk. Har tar det mesta med ro och skyndar inte i onodan. Harom kvallen foljde Niklas med en kubansk man tills han hem for att titta pa cigarrer. Nar Niklas satte ivag i sitt sedvanliga vasterlandska storsstadstempo papekade de kubanske mannen att det var alldeles for snabbt for att vara pa Kuba.

Vi fragar oss standigt – Gor inte kubanerna nagot om dagarna? Jobbar? Gar i skolan? Na, de flesta verkar ta det ganska piano. Sitter pa en parkbank, hanger vid ett gatuhorn eller ligger och smachillar i en trappuppgang. Siestan verkar dagslang pa Kuba. Ett konkret exempel ar glasshaket vi besokte i Havanna haromdagen. Fyra (minst!) koer som ringlade sig langa pa trottoarerna. En trolig vantetid pa sakert en halvtimme. Mitt pa en vardag. For en glass.
En halvtimme. Det ar vi knappt beredda att lagga pa en lunch i Sverige.

Idag blir en lung dag pa Trinidads kullerstensgator. Ett planerat besok pa den lokala cigarrfabriken och sakert ett och annat stopp for en mojito. Niklas lar sakert gora av med cigarren han fick fran en pratglad australiensare igar.

Vi bor hos Araceli Reboso och hennes man. Trinidads snallaste och gulligaste par som serverar oss god frukost och ikvall ska vi testa hennes mat som enligt sagen ska vara ”dangerously delicious”.

Kommentarer