Den kubanska kulturen

Skrevs den | mars 11, 2005 | 1 kommentar

Som de kubanska veteraner vi ar efter tva veckor bland rom och cigarrer, summerar vi har lite av den kubanska kulturen. Fullkomligt subjektivt, sett fran ogonen pa tva goteborgare.

Kubanerna

Lika oppna och pratglada som ryktet sager aven om de i manga fall har nagot i baktanke. Samtalen landar ofta i ”You wanna buy cigars. Very good price” eller ”You need taxi? My friend will drive you. Very good price.”.
Men det finns de som ar nyfikna och bara vill prata. Som killarna Niklas traffade en natt i Havanna (medan jag lag pa rummer i en kort men intensiv slang av kraksjuka).
De var i tjugoarsaldern och som sa manga tjugoaringar i Sverige – totalt insnoade pa hiphop. Stora idolen var Jay-Z men det blev stor uppstandelse nar de horde att vi sett DJ Premier hemma nyligen.
Den enda av killarna som kunde engelska sa till Niklas ”Nagon gang innan jag dor ska jag ha varit utomlands”. Man kan inte lata bli att undra hur tankarna gar i huvudet pa en sadan kille. De ser turister i deras egen alder som redan upplevt stora delar av varlden. Och hiphop varlden. Och det de sjalva kan gora ar att dromma om att nagongang innan de dor sa kanske…
Men vi kan inte lata bli att ibland avundas deras tillvaro. Forvisso fattigt. Men det verkar vara ett tillbakalutat gladjefullt liv. Kantat med en del rom.

Musiken

Den ar overallt. Pa torgen. I husen. Pa gatorna. Och sjalvklart i barerna. Msuiken och dansen ar en stor del av den kubanska kulturen. Overallt finns de kubanska livebanden med trummor, gitarrer, stabas och andra tankbara instrument som hjalper till att sprida salsatoner over on.
Och kubanerna ar inte sena att hanga pa i en spontan salsa-svangom. Eller atmindstane svanga lite pa hofterna at gatubandens toner.
Det senaste inom den kubanska musiken ar reaggaton. En popig variant av av reagge som de flesta ungdomar verkar vigt sitt musiktycke till.
Men den stora megahiten pa Kuba just nu verkar vara en av forra arets radioplagor fran melodifestivalen (nagot osteuropeiskt hopkok som varken jag eller Niklas kan namnet pa). Big waste att kidsen lyssnar pa osteuropeisk europop nar de har sa mycket egen bra musik.

Den flirtiga kulturen

Den kubanska kulturen ar oppen och varm. Varm i dubbel bemarkelse och kladstilen gar efter mottot ”ju mindre dessto battre”.
De kubanska tjejerna ar inte radda att visa vad de har. Oavsett storlek. For har visar man glatt magen, small som XL. Och dom kubanska killar ar inte radda att visa att de ser vad tjejerna har. De busvislar, kastar slangkyssar och flirtar med det mesta med tva X kromosomer. Med ar pa ett charmigt satt och inte ens i narheten och de alkoholstinna desperata kvart-i-tre-raggen som killar i Sverige kor med. Sa hor ni svenska killar – at till Kuba och lar er hur man flirtar.
Men det finns en annan sida av hela pojke-gillar-flicka grejen. Overallt syns aldre vasterlandska man med inte alls lika gamla och inte alls lika vasterlandska tjejer. Om det ar ren prostitution eller ett satt att hitta ett battre liv utomlands vet vi inte. Det finns troligen bada sorter. Men p under vart besok i hotellbaren pa av Santiago de Cuba finare hotell igarkvall sag vi flera par som efter en drink drogs sig tillbaka till…

Politik

Precis som vi vantade oss ligger revolutionen som en ande over hela Kuba. Slagord malade pa vaggarna, monument over fallna hjaltar fran revolutionen och revolutionsmuseer. I massor.
Det ar helt enkelt Fidel som bestammer bade hur historien och nutiden ska se ut. Och kubanerna verkar kopa hela paketet. Vi har pratat med flera som ar bade valutbildade och har mycket kontakt med utlanningar och alla har samma installning. Castros ord ar den enda sanningen.
De tror blint pa allt de sager, bade vad galler den kubanska utvecklingen och utrikesrelaterade fragor. Inte minst nar det handler om den stora onde grannen i norr.
Men vem kan klandra ett folk som standigt matas med endast en version av allt. Dessutom en politiskt tvattad och valformulerad version. Medieutbudet ar minst sagt klent och tillgangen till internet ar nagot som mest finns for turister, myndigheter och vissa studenter.
Ge Persson och hans posse nagra ar med dom forutsattningarna och vi skulle troligen vara exakt likadana i Sverige.

Santiago de Cuba

Santiago de Cuba ar ingen hojdare med trafik, museer i langa rader och betydligt mer hustling an i till exempel Trinidad. Vi ser bada fram emot imorgon bege oss till det betydligt mindre och betydligt mer naturnara Baracoa.
Men vi har hittat ett par smultronstallen. Bland annat ett litet kafe, dar vi pa dagarna avnjuter gudomligt gott kaffe. Och igarkvall blev vi tillfalligt adopterade Santiago de Cubas egen miniganster och hans homies. Plocka ut alla typiska drag av gangsta-stereotypen fran valfritt getto i New York och gor sedan parodi pa resultatet. Dar har vi var nyvunne ganstervan. Han bjod in sig sjalv till vart bord igarkvall, medan hans posse (och chaffor) snallt fick sitta och vanta vi ett annat bord. Darefter underholl han oss hela kvallen med att omsom prata om sig sjalv och sitt getto och omsom sjunga med i reaggatonlatarna som de stackars sonderspelade hogtalarna krystade fram.
Det visade sig att forutom reggeaton gillade han aven Christina Aguilera och sjalvklart schlagerdangan fran 2004 som alla kubanerna verkar alska. Mycket gangsta.
Framat natten kom aven Candyman, enligt sakra kallor (gissa vem) den nastbasta reggeaton-MCn i Kuba. Efter lite beef sa var de redo att dra sig tillbaka till en fest hos var gangsta, trots en lockande inbjudan sa gick vi hem till var casa dar var vard vantade uppe. En nackdel med att inte ha nagra nycklar till sina gaster.

Kommentarer