Jag brukar inte svara på Fredagsfyran av den enkla anledningen att jag inte för mitt liv kan begripa vem sjutton som skulle vara intresserad av att läsa vilken kändisperson jag skulle vilja åka till en öde ö med. Eller vilken som är min favoritmaträtt.

Men denna veckan kan jag inte låta bli. Inte för att jag tror att någon skulle vara intresserad av det här. Heller. Men för att det handlar om det jag gillar bäst (förutom Niklas då). Skriva. Och då kan jag inte låta bli…

1. Varför har du valt just bloggen som uttryckssätt?
Jag har inte “valt just bloggen”. Den är bara ett av många sätt att skriva på.
Men det är så förbenat tråkigt att skriva något och sedan spara det på hårddisken. Så när jag inte publicerar något är bloggen second best.

2. Vad gör du de dagar då inspirationen till att skriva tryter?
Jag låter bli att skriva.

3. Är bloggen det enda stället du skriver på, eller skriver du någon annanstans också?
Det blir lite tidningar här och där. Göteborgs Fria Tidning (som nu även finns som papperstidning!) och QX har det främst blivit.

4. Vilket av dina alster är du mest nöjd med?
Jag är nog egentligen inte riktigt nöjd med något jag skrivit. Jag ser oftast det jag kunde göra bättre mer än det som faktiskt blev rätt okej.
Men det är med all sannolikhet inte något blogginlägg utan snarare någon av mina texter.

Kanske är det reportaget om strippklubben Wandas i Göteborg. Inte för att det nädvändigtvis är en bra text, utan för att jag tror jag lyckades få en del av stämningen och känslan med mig in i texten. Och med tanke på min lilla erfarenhet är jag nöjd med det.
Eller kanske är det texten som blev till när jag besökte Bergakungens sal.

Men det är sådana texter jag älskar att skriva. Och det är för att bli bättre på det som jag lever rövare här.

Jag kommer nog dock alltid att ha lite moderskänslor för min Sound of Music-artikel. Inte för att den är särskilt bra. Men för att det var den första artikeln jag fick publicerad (QX november 2003) och att jag intervjuade Johan Rabeus. Det var en stor grej för mig.

Ett roligt ämne av Annica Tiger den här veckan på Fredagsfyran. Vad vore livet utan böcker?

1. Vilken bok läste du senast eller läser just nu?
Jag har precis läst ut The Curious Incident of the Dog in the Night-Time av Mark Haddon. Och nu ska jag ge mig i kast med Kodboken av Simon Singh.

2. Kan du kortfattat berätta vad boken handlar om och vilket betyg mellan ett och fem får den?
När vi köpte boken sa tjejen i bokhandeln “Det är en väldigt fin bok”.
Och det är en väldigt bra beskrivning av The Curious Incident. En deckare berättad av femtonåriga Christopher Boone som har Aspergers syndrom.
Jag vet inte hur realistisk boken är, om en femtonåring med Aspergers syndrom skulle skriva sä här. Men det gör egentligen inte så mycket. För berättelsen är fantastiskt bra gjord. En fängslande balansgång mellan en spännande historia och Christphers tankar, som inte är som något annat. Allt från den fina berättelsen om hur Christopher ger sig ut i en för honom skrämmande verklighet, till de väl valda detaljerna. Som att kapitlen består av primtal eller de små inskjutna matteproblemen.
Jag rekommenderar boken varmt och den får en stark 4 av mig.

3. Skulle du vilja skriva en egen bok och i så fall vad skulle den handla om?
Det skule jag absolut vilja göra. Det är en av mina framtidsdrömmar.
Och en tanke är att göra något liknande som Carmilla Floyd gjorde i Respect. Följa med ungdomar som lever i en hård verklighet och skildra deras vardag.
Angeläget och väldigt intressant.

4. Vilken svensk författare och utländsk författare tycker du är bäst?
Jättesvår fråga! Det finns så många bra och det går inte att säga en.
Men jag gillar journalistiska författare som Robert Fisk och Noam Chomsky. De skriver engagerat om viktiga saker och jag har stor beundran för deras förmåga att vägra ge upp.
Inom den skönlitterära genren finns det ju få som Douglas Adams. Hans förmåga att formulera sig och leka med språket och läsarens hjärna är bortom allt annat. Sedan kommer JRR Tolkien alltid att ha en plats i mitt bokhjärta.

Ganska förutsägbara val. Men det finns en anledning att de här skribenterna och författarna så ofta kommer på tal i sådana här sammanhang.

Eftersom det är mitt fel att frågorna till veckans Fredagsfyra handlar om presidentvalet, borde jag kanske ta mig samman och svara på dem också.

1. Hur tror du det går i det amerikanska presidentvalet i november?
För ett halvår sedan trodde jag på Kerry, men nu lutar det nog mer åt Bush. Jag tror att de amerikanare som fortfarande är osäkra när det väl kommer till kritan, väljer det alternativ de redan känner till. Så verkar vi svenskar funka i alla fall.

2. Vem skulle du rösta på om du hade rösträtt?
Easy peasy lemon squeezy! Jed Bartlet
Fast på riktigt, i den verkliga världen (den utanför Sims 2, där jag lever) är jag kluven.
Om jag skulle rösta med hjärtat skulle det stå Ralph Nader på min lapp. Han är den, av de större namnen, som ligger närmast mina egna åsikter.
Men eftersom hjärnan tenderar att lägga sig i får jag nog säga Kerry. Nader har ingen chans ändå och då hade jag hellre lagt krutet på att hjälpa till att få in demokraterna i Ovala Rummet. Och skicka Bush dit inte ens pepparn växer.

3. Vilken är den viktigaste frågan i valet?
USAs utrikespolitik. Det är den frågan som påverkar flest människor. USA har spelat Allan för länge nu. Det är dags att tagga ner.
Men det finns stora viktiga inrikespolitiska frågor också som att införa ett bättre socialt skyddsnät.

• Endast cirka 15 procent av lönetagarna i USA är med i facket.
• Fram till april 1998 fanns ingen lagstadgad rätt att ta pauser under arbetstid. Rapporten Void Where Prohibited: Rest Breaks and the Right to Urinate on Company Time (Cornell University Press, 1997) av Marc Linder och Ingrid Nygaard beskriver bland annat hur en kvinna som arbetade på en fabrik använde blöjor eftersom hon inte tilläts ta paus under sex timmar.
• Antalet oförsäkrade amerikanare steg med nästan 1,5 miljon mellan 2002 och 2003, vilket innebär att 45 miljoner amerikanare stod utan försäkring 2003 (källa: Economic Policy Institute)

Uppgifterna i punkt 1 och 2 är hämtade från Barbara Ehrenreichs bok Barskrapad (som rekommenderas starkt). De är förvisso ett par år gamla, men det har inte hänt särskilt mycket positivt för USAs arbetarklass under de här åren. Tvärtom.
The American Dream? Yeah, right.

4. Vilken betydelse tror du utgången i valet har för omvärlden?
Ganska stor. Inte bara för Bushs utmålade fiender utan även för övriga omvärlden. Knakar det i fogarna på de amerikanska börshusen, svajar hela världsekonomin. Ända in i mörkaste Småland.
Vad utgången kommer betyda mer konkret har jag ingen aning om. Frågan är om ens experterna vet säkert. Men jag gissar att en vinst för Bush kommer innebära mer krig och mindre av det mesta annat. Stabil ekonomi. Grannsämja. Människoliv.

Veckans Fredagsfyra kommer från Steffanie.

1. Vad heter din blogg?
Ja, det vet du nog om du är här. Deeva dårå.

2. Hur valde du detta namn och avspeglar det på något sätt syftet med
din blogg?
Det är mitt “nätalias”. Har inget alls att göra med svamlet jag sysslar med här.

3. Bästa svenska bloggnamn?
Svårt att säga. Det finns både bra och dåliga (läs mitt) bloggnamn. Men k, scaring myself since 1977 är en favorit.

4. Bästa utländska bloggnamn?
Av de få utländska bloggnamn jag läser tycker jag inte att något namn sticker ut. Så svaret är ett tråkigt “Vet inte”.

1. Vilken författare, död eller levande, skulle du vilja se som bloggare?
En av de enklaste Fredagsfyrefrågorna jag sett. Douglas Adams. Tveklöst.

2. Borde fler bloggare försöka ge ut sina anteckningar i bokform (se
“Supermamman” http://supermamman.se)?
Oj, det beror väldigt mycket på bloggen. Kvaliten, inriktning, innehåll, syfte etc är så olika. Men visst, det finns flera svenska bloggar som skulle kunna funkar i bokform. Enkelriktats familje-inlägg är fantastiskt roliga. De i kombination med en bra illustratör skulle kunna bli hur bra som helst.

3: Skulle DIN blogg kunna redigeras om till bok?
Nej nej nej. Vem sjutton skulle köpa den boken.

4. Vore en bok skriven i bloggform (en post = ett kapitel), en bra idé?
Gissar att det innebär en bok utformad som en dagbok då? I så fall, varför inte? En skribent som skriver tillräckligt bra även om små vardagliga ting skulle säkert bära upp en sådan bok.

1. Kommer du följa de olympiska spelen?
Harpåvenenkonstigmössa etc. Hey, det är OS.

2. Hur tror du det kommer gå för Sverige?
Javisst! Det är fusk att börja gissa nu när OS redan har pågått ett par dagar. Men back off! Det är min blogg, jag får fuska.
Det blev tolv medaljer i Sydney, fyra guld, fem silver och tre brons. Ett bra resultat för lilla puttefnask-Sverige. Vi gör inte om det i Aten och jag gissar på tre guld och sammanlagt nio medaljer.

3. Vilken är din favoritgren/ -sport?
Eftersom jag ridigt och tävlat i hästhoppning i många år så får jag nog säga det. Sverige är dessutom bättre i grenen än på många år (hejja Malin!).
Men friidrott är ju en klassiker och jag vet att jag kommer sitta och bita på naglarna när det är dags för final i 100 meter.

4. I vad skulle du ta medalj?
Sova för länge på helgerna, dricka för många öl för sent på kvällen, göra av med lönen för snabbt. Nä, mina sporter har inte nått OS-nivå än.

Fredagsfyran

1. Vad är en bloggs främsta styrka?
Det går nog inte att svara på generellt. Det är så individuellt beroende på vad det är för blogg och vem som skriver den. Vissa bloggar bidrar till ett utökat nyhetsflöde och stor mångfald, medan andra inte bidrar med något alls förutom möjligen terapi för den som bloggar. Men jag tror inte man ska tillskriva bloggarna för stor betydelse heller. Än.

2. Finns det någon fördel gentemot mer traditionella media?
Också väldigt beroende på blogg. Jag är tveksam till att generalisera bloggsfären som ett begrepp. Det finns allt från personliga dagböcker till politiska hardcorebloggar. De har inte samma syfte och varken kan eller ska jämföras.
Men visst, bloggar kan säkert hjälpa till att utöka mångfalden. En bloggare är inte bunden av en redaktör eller tidningspolicy och ju fler bloggar desto större utbud. Dessutom finns det många bloggare som skriver om ämnen de är väldigt duktiga i. Men en bloggare är inte desamma som en journalist och man ska inte underskatta det arbete en journalist lägger ner på en artikel eller den kompetens han/hon har. Många bloggare klagar på journalister och anser sig kunna utgöra ett granskande komplement. Samtidigt är kvällspressreferenser och personligt tyckande väldigt vanligt förekommande bland bloggarna.

Kära bloggare, handen på hjärtat. Hur lång tid lägger du på ett inlägg i genomsnitt?

3. Känner man, som innehavare av bloggen, något ansvar inför läsaren?
Jag kan bara svara för mig själv. Jag känner egentligen bara ansvar att inte medvetet sprida lögner och att tillämpa källkritik så långt det går.
Annars skriver jag helt enkelt om saker jag tycker är viktiga eller intressanta. Eller bara kul att skriva om.

4. Vad säger du om Sudan-affären?
Innan jag kommenterar den artikeln skulle jag egentligen vilja vem som utsett den svenska bloggsfären till den nya gräsrotsjournalistiken. Jag har inte sett någon bloggare utropa sig till Sveriges Michael Moore.
Men personligen tycker jag det är mycket mer intressant att läsa om vad som händer i Sudan än om vad bloggaren åt till kvällsmat. Och det skulle vara skönt att se fler engagera sig i världspolitiska frågor. Men jag tycker heller inte man klandra folk som väljer att blogga om annat.