Efter att alla trista vuxna, inklusive mamma, hade värmt upp publiken på lördagen var det äntligen dags för Albin och Filip att få göra sin insats på söndagen. Tävlingspremiär i form av Minivarvet! 250 meter med eller utan föräldrasupport stod på dagordningen. Som gjutet för två lopp-nybörjare.
Strålande sol och 20 grader varmt gjorde att kön till starten var enorm och funktionärernas medaljberäkningar gick i kras. Så medaljerna och t-shirtarna hann ta slut innan vi fick starta men eftersom alla var välkomna att springa ändå ställde Niklas sig i starten med Albin och Filip medan jag intog kameraposition.
Starten går och Niklas springer iväg med Albin i handen och Filip i famnen (kan han ha som inte kutat 21km dagen innan). 50 meter innan mål tröttnar Albin på långsamma pappa (som fortfarande bär på Filip), släpper taget och tar sats och spurtar. Och vad han spurtar. Albin fullkomligt flyger fram de sista metrarna och går i mål med en beslutsamhet som var värd en medalj bara den. Några meter efter har Filip kommit ner till marknivå och spurtar i mål han med, på sitt sätt.
Det var en löjligt stolt mamma som tog målbilderna och sedan såg på när Niklas delade ut grattiskramar till våra små sprinters. Och förutom ett par tårar från Albin när han insåg att det inte skulle bli en medalj just precis då tror jag att båda två var mytcket nöjda med sitt första lopp. Och hur kan man vara annat när belöningen blev valfri glass efteråt.
Medaljutdelningen? Ja, den tar vi senare i veckan på hemmaplan.
Grattis Albin och Filip till ett alldeles fantastiskt premiärlopp!
Starten har gått
Albin släpper taget om pappa och spurtar i mål som värsta proffset
Filip springer på sitt sätt
Taktiksnack efter målgång
Och stor grattiskram
Belöning i form av glass..
… för alla duktiga deltagare
Och obligatorisk lek innan hemfärd
Snyggt jobbat idag Filip
Du var superduktig idag Albin!
