Troll.
Posted on | april 24, 2011 | No Comments
Jag: Filip, kom hit!
Filip: Jag är inte Filip. Jag är Sixten.
Jag: Jaha, var är Filip då?
Filip: Borta.
Jag: Vad har hänt med honom då?
Filip: Han är uppäten.
Jag : Oj! Av vem då?
Filip: Ett troll.
För mycket påskgodis?
In i väggen.
Posted on | april 19, 2011 | No Comments
Idag fick det där med att gå in i väggen en helt annan innebörd på Stenmursvägen.
Ungefär den här:
Blöjfritt
Posted on | mars 31, 2011 | No Comments
Bad – check. Välling – check. Pyjamas – check. Tandborstning – check. Blöja – che…. vänta lite nu. Nattblöjorna är slut. Vad gör man? Man sätter sig i bilen, panikkör till Ica Maxi som (nog) har öppet i en halvtimme till och man… Nä, skojja bara. Man tar tillfället i akt och lägger ner det där med nattblöja på lillebror helt. Easy peasy? Vi får se imorgon. Ställningen so far (klockan 23.03) är ett lakanbyte och ett pyjamasbyte så man får väl nästan säga 1-0 till blöjan. So far. Men en uppsättning lakan och rena kalsonger senare så sover den här killen vidare. Utan blöja.
Ont.
Posted on | mars 21, 2011 | No Comments
Det gör ont när knoppar brister. Och gudarna ska veta att det gör ont när barnen växer upp.
Jag menar inte ont som i ”aj!” när man trampar på en Lego-bit för femtielfte gången. Eller ”jävlar!” när man slår tån i den där käpphästen som märkligt nog alltid ligger mitt på golvet. Utan den där djupa fullkomligt outhärdliga smärtan som bara barn kan orsaka.
Egentligen är mina barn för små för att jag ska sitta här och ojja mig över själslig smärta. Det är många år kvar till den dagen då flyttlasset går till första egna lägenheten (tack gode gud). Och även om det börjar smällas i dörrar en del så är det (oftast) i samband med någon Harry Potter-lek. Inte ett ”dra åt helvete” till mamma eller pappa. Men lik förbenat sitter jag här och sörjer åren som gått.
Orsak? Ett litet brev. Ett brev som damp ner med en egentligen alldeles oskyldig kallelse till ett informationsmöte för alla föräldrar till barn som ska börja i förskoleklass på Brattåsskolan i höst. Inga konstigheter. Alls. Förutom att jag och Niklas är två av dom där föräldrarna. Vi är två av dom som kommer sitta där den kvällen och lyssna på vad som väntar vår Albin i höst. Och jag är en av dom som kommer sitta och blinka bort tårarna för att min lille kille inte är så liten längre.
Det går fort. Alldles för fort. Och jag hänger inte med. Kan man få skruva tillbaka tiden lite? Bara en liten bit? En vecka eller så? Det skulle mitt mamma-hjärta uppskatta. För det gör ont när barnen växer upp.
Då:
Nu:
Du är så söt när du sover.
Posted on | mars 18, 2011 | No Comments
Storebror läser saga för lillebror
Posted on | mars 8, 2011 | No Comments
Restauranger och mjukiskossor.
Posted on | januari 30, 2011 | No Comments
Det blev både små och stora framsteg den här helgen. Mest stora.
Efter ett lyckat lunchbesök i stan under julledigheten blev vi modiga och bestämde oss för att ta ett kvällsbesök någon helg. Så igår kväll satte vi oss hela familjen på bussen in mot stan med Casa Nostra i Linné som mål.
Vissa herrar passade på att ta en liten tupplur på vägen in…
Trött kille på bussen.
Det var inte helt utan nostalgiska känslotrippar som vi strosade runt i samma kvarter där både Albin och Filip spenderade sina första veckor. Små har blivit stora, och stora uppförde sig exemplariskt på restaurangen där det åts gnocci och dracks Fanta. Förutom de jättestora som åt annat och… drack annat.
Äter fint.
MVG i uppförande belönades sedan med storhandling på stans bästa godisaffär som råkar ligga i Linné. Passande nog. Och eftersom allt gått så strålande bra hela kvällen slog vi till med spårvagn, tåg och buss hem.
Belöning på tåget hem.
Söndagen gick i 3-årskalasets tecken när grann-Molly bjöd på partaj. Första kalaset Filip gick själv på. Minsann. Att han hela tiden såg oss genom fönstret och att han tiggde in mig efter halva kalaset behöver vi kanske inte lyfta fram alltförmycket på det framtida studenttalet. Vi fokuserar på att det var första kalaset han gick själv på.
Och efter en lång helg blir man ju lite trött… Ungefär så här trött:
Helgen kröntes av att Albin gav bort sin mjukiskossa (som han fick av sin mamma när han var pytteliten bebis) till lillebror (som nu har tre likadana kossor). Mammahjärtat gråter en liten skvätt, men nu vet jag i alla fall vad han ska få när han fyller år. Skitmånga mjukisdjur.
Jag gillar inte pussar.
Posted on | januari 13, 2011 | No Comments
Att framtida tonårssöner inte gillar att mamma springer och pussas hit och dit kan jag väl köpa. Men när treårige sonen plötsligt får för sig att pussar är ungefär lika roligt som tandborstning vill jag faktiskt protestera (vart vänder man sig?). Jag anser det vara min mänskliga rätt som mamma att pussa hejvilt på mina söner. Utan protester.
Men likväl. Varje kväll när vi ska säga gonatt: ”Jag gillar inte pussar”.
Tror ungen ljuger.
Gillar inte pussar.
Grattis finaste Filip!
Posted on | december 20, 2010 | No Comments
Det är inte alltid man får till den där milimeternoggranna syskonrättvisan. Så jag hoppas verkligen att Filip kan förlåta mig för att detta kommer två dagar efter hans födelsedag.
Å andra sidan var den stora Festen idag. Festen som bestod av att hela Körsbärsdalen invaderade oss på förmiddagen för att fira Filip. För när man fyller tre år och ännu inte har slipat klart på sina kalaskrav och storebror dessutom haft stort dunderparty två veckor tidigare… ja då tar mamma och pappa chansen att ordna något lite… enklare. Så vi bjöd hem Körsbärsdalen en helt vanlig måndagsförmiddag.
Skönsång från barn och fröknar samt paketutdelning i form av mjukisråtta och rörande fin bok med grattisteckningar från alla barnen följdes upp med saft, pepparkakor och Piggelin.
Därefter lite fri lek innan femtielva barn åter skulle hällas ner i overaller, termobyxor och vinterkängor. Betet tillbaka till Körsbärsdalen var en skattjakt som landade i ett guldigt paket innehållandes ett pussel till hela Körsbärsdalen.
Det blev inget Harry Potter-tema och inga godispåsar. Men jag tror att Filip var nöjd med sitt kalas ändå. För vad spelar trollkarlshattar och sega råttor för roll när man får bjuda hem alla kompisarna på saft och pepparkakor.
Grattis på 3-årsdagen finaste Filip!
Grattis Albin!
Posted on | december 4, 2010 | No Comments
Den 4 december 2005 satt jag och Niklas på BB med en nyfödd liten Albin och hade inte en susning om någonting. Idag, exakt fem år senare, har liten blivit stor. Och hans föräldrar har fortfarande inte en susning om någonting.
Grattis på 5-årsdagen finaste Albin!
Den 4 december 2005